Nu tar vi tag i skarven!

skarvarNaturvårdsverket skriver i ett pressmeddelande den 6 april att skyddsjakten på de 1100 sälarna kommer att förebygga de skador på fiskeredskap och fångst som sälar orsakar.

Liknande beslut bör tas när det kommer till skarven tycker jag.

– De svenska sälstammarna har haft en god tillväxt under ett flertal år och idag är populationerna så stora att det får kostsamma konsekvenser för fiskenäringen. Vi bedömer att skyddsjakt kan förhindra skador genom att den får sälar att undvika fiskeområden och genom att den riktas mot sälar som specialiserat sig på att ta fångst från fiskeredskap, säger Nils Mårtenson, handläggare på Viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket, i pressmeddelandet.

“Ansökningar om skyddsjakt på skarv prövas av länsstyrelsen. Länsstyrelsen ska utifrån den nationella förvaltningsplan för skarv som tagits fram 2014 pröva om det finns någon annan åtgärd än skyddsjakt (exempelvis skrämselmetoder) för att lösa de problem som orsakas av skarv. Länsstyrelsen ska först identifiera och definiera andra möjliga lösningar och sedan överväga om de kan lösa det aktuella problemet på ett tillfredsställande sätt enligt de direktiv som de har.” Källa Naturvårdsverket och Länstyrelsen

Svaret är NEJ tycker jag. Det finns inga andra tillfredställande åtgärder. Vi behöver inte en ökande population av skarv i Sverige anser jag.

Ur inventeringsredovisningen för skarv i Gävleborg 2017 gjord av Länsstyrelsen återfanns totalt sett 2301 skarvbon i länet. Av dessa hade häckningen fullföljts i 2130 bon. Under våren 2017 beviljade länsstyrelsen störningsåtgärder mot skarv på fyra olika öar längs länets kust, utanför Skärså på Vitoren och Tvågraneskär, vid Fliskärsvarvet på ön Lusholmen och utanför Gävles kust på ön Leharen. Där störningsåtgärder genomfördes kom inte skarvarna tillbaka efter avslutad störningsperiod. Källa: Länsstyrelsens inventeringsrapport

Störning leder enbart till att man flyttar en häckningsplats till en annan plats. Det är ganska logiskt. Men man minskar inte antalet fåglar eller skadan de orsakar.

Låt folk som bor i skärgården och som påverkas av detta, känna att samhället stöttar deras val av livsmiljö också. Att människorna är viktiga likaså.

Texten nedan är klippt från naturvårdsverkets hemsida

Skarvbeståndet i Sverige är numer ganska stabilt. Men i vissa områden har lokala bestånd ändå minskat i storlek. Där skarvarna häckar uppstår ofta konflikter med fiskenäringen. I den nationella förvaltningsplanen för skarv anges att skarvangrepp på fisk i redskap i första hand ska minimeras genom redskapsutveckling. I väntan på den utvecklingen kan skyddsjakt användas för att förebygga skador. I första hand bör skyddsjakt tillåtas vid fasta fiskeredskap där syftet med jakten bland annat är att uppnå en skrämseleffekt på skarven. Länsstyrelserna kan fatta beslut om skyddsjakt på skarv.

Det är dags att ta tag i skarven! – På riktigt!

 


Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.