Söderalabadet står för kultur och samhällsservice

Det var tekniska landvinningar som banade väg för de första badrummen i Sverige på 1800-talet. Men till en början var de enbart en angelägenhet för överklassen.

Till en början sågs exempelvis vattenklosetten som en märklig nymodighet. August Strindberg ska i ett brev ha skildrat sitt första möte med en vattenklosett.  Han berättar att han stött på den mest glänsande uppfinning där man ”träckade” i en soppskål. Skålen, menade Strindberg, var så fin att man efter uträttat ärende kunde ha ätit äkta sköldpaddssoppa ur den. För honom var uppfinningen sammantaget ett ”fullständigt trolleri”.

Under det nya seklets första årtionden var badrum fortfarande främst en angelägenhet för välbärgade svenskar i städerna. Mindre välbeställda fortsatte, till den upplysta medelklassens förtret, att tveka inför den nya tidens hygienism.

En studie som Statistiska centralbyrån genomförde i mitten av 1930-talet avslöjade att fortfarande hade bara en av fem bostäder i Sverige tillgång till vatten och avlopp. Av torpen och villorna hade bara en procent toalett inomhus och två procent bad eller dusch. För majoriteten gällde ännu att hämta vatten ur brunn, värma vid spisen och tvätta sig i tvättfat av emalj. Bad var fortfarande sällsynta. Ett sätt för borgerligheten att överföra hygienismens lov var att uppfostra de fattigare gruppernas barn. En bit in på 1900-talet blev obligatoriska skolbad allt vanligare runt om i Sverige.

Att lyfta renligheten i hemmen blev under mellankrigstidens andra hälft en viktig beståndsdel i skapandet av det moderna Sverige. Det var en fortsättning på det hygieniska projekt som påbörjats under 1800-talet, men drevs nu av andra personer med delvis nya motiv.

Den tydligaste utvecklingstrenden för svenska badrum under senare årtionden är att de blivit större. De har också flyttat in i hjärtat av bostäderna, från att tidigare ha legat i anslutning till tamburen. Badrummen har också delvis förändrat sin funktion. Detta märks genom fler tekniska installationer av exempelvis jacuzzi eller badkar med inbyggd belysning eller till och med bildskärm och ljudsystem.Badrummet är inte längre ett rum enbart för hygieniska behov utan en plats där man kan koppla av, och även umgås. Återigen har hygien blivit en syssla som – till viss del – kan skötas kollektivt. Så även badhusen. Under badrummets dryga hundraåriga historia i Sverige har dess funktion sammanfattningsvis gått från att motverka sjukdomsspridning, till att bidra till att lösa samhällets sociala problem, till ett rum för välbefinnande.

Vi bör nog enats enas om att Söderalabadet står för en viktig del av vår historia, långt mycket längre än från 1971 då bygget startade. Skolan har inte monopol på att utbilda våra yngre eller för den delen äldre. Badföreningen som driver badet är en viktig utbildare i folkhälsa. Att investera 15 miljoner kronor i folkhälsan och Söderalabadet renderar i en kostnad om runt 700 000 kr per år. Idag betalar föreningen närmare 400 000 själva. Kommunens insats skulle behöva bli 300 000 kr per år för ränta och amortering.

Om inte det är Kultur och Samhällsservice, ja då vet jag knappt vad orden står för.

Fotnot: Faktat kring bad och latriner har jag lånat från popularhistoria.se Ekonomiuträkningen så väl som uppfattningen kring Söderalabadet är min egen.


Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.